Alla hundtips

Hundmat

HundmatSom information följer här två helt skilda dietförslag som inte alls har med varandra att göra och därför inte alls ska mixas... 


 

"HAMMARLUNDS BLANDNING"

Jag är egentligen ingen "expert" på vad hundar ska äta men jag har en nära kontakt med Anne-Marie Hammarlund som jag anser är en av landets bästa inom området. Om man vill koka maten själv till hunden är Anne-Maries förslag på utfodring av en vuxen hund följande:

"HAMMARLUNDS BLANDNING"

Observera att nedanstående delar är VOLYMDELAR

• 2 delar mycket välkokt ris, makroner, korngryn, krossat vete eller dylikt

• ½ - 1 del kött, helst rått annars lättkokt

• 2 delar matbröd bakat på vete

• ½ - 1 del vetekli & ¼ del vetetegrodd som blandas torrt i blandningen, skall ges med försiktighet till unga valpar.

• 1/8 - ¼ del solrosolja eventuellt lite finrivna morötter

Den större mängden kött och solrosolja i blandningen är avsedd för aktivare och växande hundar. Växande valpar och unghundar behöver dubbel vuxen dos av fett.

Blandningen måste kompletteras med ett väl sammansatt vitamin- och mineralpreparat, t ex Hyper Mix Valp. (Preparatet heter inte Valp p g a att det endast ska ges till valpar utan det fungerar mycket bra till vuxna hundar också) Dessutom är det bra om man kan ge hunden ett bra algpreparat, t ex Crest. Dosen för vitaminerna och algerna finns på förpackningen och det är viktigt att tänka på att läsa igenom doseringsanvisningarna ordentligt eftersom växande valpar ska ha mer än vuxna hundar.

När man kokar ris, makaroner eller dylikt till hunden uppstår ett fosforöverskott eftersom alla dessa födoämnen är kalkfattiga. Detta avhjälper man lätt genom att tillsätta 1 struken tesked mjölksyrad kalk till 10 dl av ovanstående blandning.

Även om hunden hör till rovdjurssläktet kan det vara lämpligt att den utfordras med ganska stor mängd kolhydrater, som dels ger hunden energi och växtfibrer, dels bukfylla och mättnadskänsla. De kolhydrater som vi utfordrar våra hundar med består vanligtvis av spannmål. På grund av att hunden har kort tarmkanal och dessutom inte direkt tuggar sin mat, måste alla vegetabilier vara väl förberedda. Det innebär att spannmålsprodukter måste vara antingen väl kokta eller bakade. Väl kokt innebär kokning med betydligt mer vatten och under dubbelt så lång tid som de koktider vi använder oss av.

Vete, majs, ris, och korn är det som passar hundar bäst. Havre används väldigt sällan till hund. Råg anses som direkt olämpligt på grund av att det kan ge en del hud- och pälsproblem samt även tarmstörningar. Grönsaker och rotfrukter har hunden inget direkt behov av. Om de ändå ingår i foderstaten bör de också vara väl kokta och dessutom mosade för att hunden skall kunna tillgodogöra sig dem. Detta hindrar emellertid inte att man kan ge t ex råa morötter eller eventuellt rå vitkål fint rivna, då naturligtvis vissa näringsämnen i dessa födoämnen kommer hunden tillgodo. Om hunden får en rå morot att gnaga på, går alla de bitar som sväljs hela ut med avföringen osmälta.

Frukt är heller ingenting som hunden behöver. Det kan till och med vara mindre klokt att vänja hunden vid frukt av olika slag. Citrusfrukter kan störa magsaftsproduktionen och leda till att hunden kräks galla. Äpplen, särskilt då fallfrukt, kan ge problem med hud och päls.

Det naturliga för hunden är att proteinet hämtas från djurriket. Animaliskt protein har ett bättre näringsvärde för hunden och de främsta proteinkällorna är kött och ägg. Kött bör generellt sett serveras rått då näringen till viss del förstörs genom kokning.

När man kokar kött bör det hellre vara lätt kokt än välkokt med undantag av svinkött, men inte ens det behöver koka i timmar. Stekt kött är inte lämpligt. Bäst är kött från nöt och får. Kött av nöt och får av bra kvalitet bör helst ges rått, men fårkött ska ha varit fryst innan. Detta för att undvika att viss smitta överföres till hunden. Svinkött är mindre bra, även om det i mindre mängder och väl tillagat kan ingå i foderstaten. Det är absolut nödvändigt att svinkött kokas (får inte ens vara rosa) tillräckligt väl på grund av att det kan innehålla ett virus som är hundraprocentigt dödligt för hund och katt. Detta virus kallas för pseudorabies därför att det framkallar liknande symptom som rabies ger. Väl kokt svinkött är emellertid ofarligt för hund att äta men är som sagt ändå inte det bästa köttet för hund.

Slaktavfall som innehåller stora mängder inälvor (lever, hjärta och andra organ) är rikare än rent kött på ämnet purin, vilket gör att det kan vara förståndigt att begränsa mängden inälvsmat i hundens kost. Lever och njure är dessutom kroppens avgiftnings- och reningsorgan vilket är ytterligare ett skäl till att inte kontinuerligt ge sådant slaktavfall. Bevisligen kan hundar ha lite svårt att hantera purinhaltiga födoämnen. Inälvsmat bör alltid ges kokt.

Viltkött, t ex älg och rådjur, håller en högre proteinhalt och kan ge tarmstörningar såsom gaser och lös mage vid utfordring med relativt små mängder, i synnerhet om det är kokt. När det gäller kött från kalkon, kyckling och hare är det mer järnfattigt än rött kött. Kött från fjäderfä bör alltid kokas eftersom det i rått tillstånd kan innehålla cambylobacter, en sjukdomsframkallande bakterie. Denna typ av kött kan också lätt framkalla tarmstörningar i form av gaser och lös avföring.

Mjölkprotein är värdefullt för hunden så länge den växer, då som majsvälling. Den vuxna hunden har svårt att tåla mjölk på grund av att de saknar enzymet laktas.

Hunden är inte fiskätare av naturen, varför det är mindre passande att det animaliska proteintillskottet i hundens foderstat helt och hållet eller till stor del består av fisk.

Jessica Westblad
 
Hundmat
 

BARF - Vad är det?

Den som myntade uttrycket BARF var den australiensiske veterinären Ian Billinghurst.

Det han menade med den förkortningen var Bones And Raw Food (ben och rå mat) men på engelska betyder BARF egentligen "att kräkas". Baslivsmedlet i BARF är råa ben med kött på. Det som främst rekommenderas är kycklingvingar, men alla sorters ben går bra, oxe, fläsk, lamm, vilt etc.

Därtill behöver hunden inälvor och finfördelade grönsaker, där tyngdpunkten ligger på gröna bladgrönsaker. Tillägg enligt hundens individuella behov kan vara olja, havstång, vitaminer, vitlök mm.

Andra är på samma linje som Billinghurst, t.ex. Kymythe Schultze, Pat McKay m.fl. De som hakade på denna diet från början har gett sina hundar BARF i tio år. Andra har i generationer utfodrat på detta sätt, långt före det blev populärt.

Om du vill lära dig mer om BARF, så finns det en uppsjö av information på engelska. Du kan köpa Billinghurst, Schultzes och Pitcairns böcker. De finns att få t.ex. på www.bol.com.

Om du har en e-postadress kan du gå med på någon av de otaliga e-postlistor, som diskuterar BARF. T.ex. på www.groups.yahoo.com kan du göra en sökning på ordet BARF och hitta tiotals diskussionsgrupper, bland dem en skandinavisk (svensk/dansk/norsk) och en finsk.Flera av listorna har offentliga arkiv, som kan läsas utan att man själv går med på listan. Det finns också en massa websidor med information om BARF, de flesta på engelska.

Jessica Westblad


Copyright © IMMI Branschorganisation 2002